Bilgewater

Kontrollen över denna hamn byter händer snabbare än de flesta av dess invånare hinner med, och den som håller den den här månaden har nästan aldrig nått dit genom något som liknar en omröstning. Pengar och anseende vinns eller förloras med en enda tidvattenväxling, och i den här hamnen väger djärvhet betydligt tyngre än varje anspråk på legitim auktoritet.

Gangplank, Saltvattnets Gissel, var en gång den obestridde herrn över kajerna och beter sig fortfarande som om hans välde bara avbrutits snarare än tagit slut. Miss Fortune, Prisjägerskan, tog senare en version av samma makt för egen del och driver underjorden med betydligt mindre tålamod för män som han. Twisted Fate, Kortmästaren, har ingen användning alls för territorium utan ser varje kortbord i hamnen som ett litet kungarike för egen del.

Vid sidan av kampen om vem som formellt styr hamnen är den full av människor som bara lyder sina egna skäl för att stanna:

• Graves, Fredlösen, tar det arbete som betalar bäst och tenderar att överleva de arbetsgivare som anlitat honom
• Pyke, Bloodharbor Ripper, jagar just de sjömän som en gång övergav honom att dö
• Illaoi, Krakenprästinnan, ägnar sig åt en gudom som resten av hamnen föredrar att inte uppehålla sig vid
• Fizz och Nami betraktar båda hamnens vatten som hem snarare än en fara, något nästan ingen annan här kan hävda

Till och med hamnens monster har sina välbekanta ansikten. Nautilus, Djupens Titan, förföljer alla som har gjort honom orätt med samma lugna envishet som han har visat sedan sveket som sände honom till buktens botten. Tahm Kench och Nilah driver båda genom hamnen som varelser närmare legenden än vanliga människor: den ene erbjuder ett köpslående ingen sjöman borde acceptera, den andre ett blad som tycks njuta mer av striden än av segern. Nautilus hämnd är åtminstone lätt att förstå. Tahm Kench förklarar aldrig sina villkor förrän köpslåendet redan är bindande, och Nilah drar ur varje strid vad striden än är beredd att ge.

Ingen här förväntar sig rättvis behandling, bara det nästa tidvattnet för med sig, och hamnen slutade för länge sedan att låtsas något annat. Varje anseende som förvärvas i den här hamnen är tillfälligt och håller bara till nästa storm, nästa rivaliserande kapten eller nästa främling som är beredd att satsa allt på en omgång kort.