Berättelsen om Akshan
Akshan föredrar att hålla sig utom synhåll framför att hålla frontlinjen, och han håller sig dold tills han bestämmer att ögonblicket är rätt att visa sig. För honom är stealth en färdighet byggd på att välja när han ska träda fram igen istället för att undvika strid helt. Han rör sig genom farlig mark med en självsäkerhet som framstår mer som charm än slarv.
Hans syn på rättvisa är personlig och ganska rak: de som gör fel måste stå till svars för det. Going Rogue märker varje fiende som dödar en av hans allierade som ett mål han har för avsikt att göra upp med. Lyckas han fälla den märkta fienden låter hans passiva honom återuppväcka den fallne allierade i stället för att bara hämnas, en ovanligare form av rättvisa än vad de flesta vigilanter erbjuder. Dirty Fighting lägger till extra skada och en sköld på varje tredje träff mot en champion, och hans grundattacker skickar dessutom iväg ett extra skott, så en duell med honom eskalerar ofta betydligt snabbare än de första ögonblicken antyder.
Avengerang och Heroic Swing finns för att hålla honom i rörelse under striden snarare än fast på ett ställe, så att han kan attackera och positionera om sig innan någon hinner ställa honom mot väggen. Krokspetsen bär honom i vida bågar över terrängen medan han skjuter, och han kan släppa den tidigt eller bli avledd från kursen om han slår i något hårt. Comeuppance förvandlar ett långt låsande till ett enda avgörande uppgörelseskott, med skada som växer i takt med hur mycket hälsa målet har förlorat snarare än hur mycket rustning det bär. Han verkar från Shurima, som lore framställer som ett begravt imperium där dess forntida gudakrigare håller på att vakna. Miljön ger hans ensamma fälttåg mot missdådare en mycket större scen än den annars skulle få. Andra karaktärer kopplade till samma öken, som Azir, antyder hur mycket som rör sig under sanden han korsar.
GalleriAkshan Konst


