Få supports i League of Legends är lika okonventionella som Bard. Hans svårighetsgrad på 9 har lite att göra med mekanisk execution och allt att göra med hur fullständigt hans kit ignorerar konventionell laning. Han är i första hand en roaming support, med en och annan experiment i mid lane.
Traveler’s Call driver nästan all hans rörelse över kartan. Chimes dyker upp i junglen, och varje chime han samlar stärker hans meeps, de små andarna som lägger till magic damage på hans autoattacker och till slut brister i ett område för att slowa fiender. Resultatet är ett ständigt push and pull: Bard måste lämna lane för att växa, så skickliga spelare ser varje chime-rutt som en möjlighet att roama, placera en ward eller förbereda ett bakhåll, medan svagare spelare bara lämnar sin carry ensam.
En verktygslåda med kartknep
Cosmic Binding är hans främsta playmaking-verktyg, en missil som slowar den första fienden den träffar och stunnar dem om den fäster dem mot en vägg eller mot en annan fiende, så terräng och positionering spelar stor roll. Caretaker’s Shrine släpper healing-pickups som blir starkare ju längre de ligger, vilket håller allierade uppe även när Bard ligger någon annanstans. Magical Journey skapar en enkelriktad portal genom terrängen som båda lagen kan använda, vilket möjliggör escapes, flanks och en och annan katastrofal miss.
Tempered Fate är unik i spelet: den fryser allt inom sitt område, inklusive champions, minions, monsters och till och med turrets. I skickliga händer isolerar den mål, avbryter channels eller ger en dive den tid den behöver; använd slarvigt kan den ge motståndarlaget fighten. Bard passar uppfinningsrika spelare som värderar mapptryck och improvisation högre än strikt lane-disciplin.