Aurelion Sol

Aurelion Sol skapade en gång saker enbart för skapandets skull. Han drev genom tomrummet och fyllde kosmos med himmelska verk av egen design. Hans skala gjorde honom närmare en konstnär än en soldat, och underverken han formade lydde ingen annan än honom själv.

Ett rymdfarande imperium satte stopp för detta. Lurad in i slaveri styr han nu sin kraft för herrar i stället för att följa sin fantasi, och hans nuvarande kit känns som ett återhållet eko av det han en gång gjorde fritt. Breath of Light sprutar ut sin drakeld som en lång stråle i stället för att forma en stjärna, och sprider reducerad skada över allt nära det första målet den träffar. Astral Flight bär honom rakt över terräng som annars skulle fånga honom, och den lyfter de vanliga begränsningarna för hans andra besvärjelser medan han är i luften. Singularity pressar ihop rymden till ett svart hål som långsamt drar fiender mot dess kärna i stället för att föda nya världar. Falling Star hämtar en riktig stjärna från himlen och slår ner den i marken, mer ett vapen nu än en skapelseakt, och bedövar alla som fångas under den. Cosmic Creator näres av varje strid och löser upp fiender till Stjärnstoft som permanent förstärker alla hans övriga förmågor.

Han vill så förtvivlat tillbaka sin frihet att han hotar att dra ner stjärnorna för att få den, en ambition som passar hans hem i Targon, en region som redan formats av kosmiska mysterier. Där delar han rampljuset med andra himmelskt lagda gestalter som Aphelios, vars vapen på samma sätt dras ner från himlen i stället för att smidas på marken, och Diana, vars hängivenhet också riktas uppåt i stället för mot någon enskild nation på marken nedanför.